Jag vill ha svänghjul på framkammen (Jonke)

Sitter med knäna strax under hakan och kan knappt röra mig. Svettas som en gris, ac:n i brorsans bil har för länge sedan slutat att fungera. Hur mycket jag än bönar och ber om att få åka fram i bilen så får jag inte det. Brorsan vägrar att montera bort barnstolen som Kenyanen åker i. – Han är inte gammal nog att stanna hemma själv, dessutom så är han nyfiken och ivrig på att se och lära sig nytt. Dom är det, barn i hans ålder, säger brorsan utan att se åt mitt håll. När vi stannat bilen utanför barnvagnsaffären låter han en av framrutorna vara lite nedvevad.
– Så att han får lite frisk luft, säger Nisse.
Börjar fundera på om det står riktigt rätt till?

Jag och Kicki har ju redan beställt vagn, nu är det min brors tur och jag har följt med för att ledsaga honom. Vilken cirkus.
Barnvagnarna står tätt, tätt parkerade i övervåningen på ett charmigt gammalt trähus, byggt 1850. Våningen är på runt 40 kvadrat och takhöjden runt 185cm. På denna yta trängs ett 20-tal barnvagnsmodeller av alla de slag. Min bror är 198 cm lång.
Vi börjar med att testrulla och känna på den vagnen som vi beställt, Nisse ser mycket belåten ut. – Vilken fantastisk känsla och vad lätt den är, vilken närvaro. Nisse börjar gå igång…


Då kommer säljaren upp för trappen. En trevlig man i 60-års åldern. –Kan jag hjälpa er med något, undrar säljaren.
– Näe vi bara titt..
– Ja gärna, jag skulle vilja ha så mycket hjälp och information som möjligt, om det går bra för dig förstås, säger Nisse och kollar djupt in i ögonen på den trevlige mannen. Jag ska bli pappa och det här är min bror, han ska också bli pappa. Min bror kommer härifrån men jag bor i Stockholm, där är det lite annorlunda vet du. Trängre och mycket folk, viktigt med en lättstyrd vagn, helst ska man kunna styra med en hand. Jag vill ha svänghjul på framkammen. Folk i Stockholm respekterar inte barnvagnar på samma sätt som här, de vejar inte för en barnvagn, där får man kryssa mellan och runt människorna. Jag vet för jag testkörde min polares vagn här om dagen, han är redan pappa. Du vet, vi bor mitt i stan ganska högt upp, trång hiss som fan, bara 105 cm djup. Har du måtten på vagnarna? Annars så kan det nog vara bra med en tummstock.
Säljaren har faktiskt en tumstock. Nu har Nisse smörjt upp säljaren riktigt, riktigt väl och det är dags för nästa fas av barnvagnsfarsen, nu börjar möbleringen och rallyt. Vikt på mitten för att inte slå huvudet i taket börjar Nisse att möblera om på den lilla övervåningen. Han gör plats för en testpromenad. Sen börjar rallyt, mätandet, hopfällandet, uppfällandet, svängtest, stabilitetstest, bromstest, krocktest. Nisse gör allt man kan göra med en barnvagn, och han gör det med samtliga modeller i affären, utom Brio, det märket har han redan på förhand dömt ut. Stackars säljaren svarar på alla frågor, det glöder i tummstocken och han börjar inta en lätt röd färg i ansiktet. Den röda färgen i ansiktet beror inte på att han är arg eller upprörd över brorsans stigande entusiasm, den beror helt enkelt på att han börjar bli utmattad…

Storyn slutar egentligen inte här men jag väljer att inte skriva mera. Vilken vagn som vann lämnar jag till min bror att berätta mera om. Det var hur som helst ett trevligt besök i barnvagnsaffären. Nisse och säljaren kom varandra väldigt nära. Båda var nog väldigt nöjda, på sitt eget lilla vis när vi lämnade butiken.

På eftermiddagen spelade jag och min bror golf. Kenyanen följde naturligtvis med. Jag vann.